Efter att ha satt mej in i A-kassans regler och insett att min timanställning faller under 75-dagarsregeln inser jag att den framtida ekonomin kanske inte ser så ljus ut som jag tänkt mej. Det är inte säkert att inkomsterna kommer att räcka till utgifterna. Och säkerligen inte till några utsvävningar. Nu har jag en del sparat så det är ingen fara på taket – men det är ju trist att plocka av sparkapitalet för att få vardagen att gå runt.
Mitt knep för att inte gå in i fattigtänket är att sätta över ett lite större belopp på räkningskontot så att det alltid finns pengar kvar och jag har känslan av att vara ekonomiskt trygg när räkningarna är betalda. Jag är ju inte fattig utan har bara lite otur med inkomsterna framöver…
Eftersom jag i nöd har ett järngrepp på utgifterna utan att egentligen behöva anstränga mig så fixar jag att ha pengar utan att shoppa upp dem – vilket ju är en nödvändighet när man har pengarna lättillgängligt.
Sedan fokuserar jag på det jag har:
– Ett lånekort ger mej tillgång till alla böcker och tidskrifter jag kan tänkas vilja läsa. Min kontakt med bibliotikarierna gör också att de gärna köper in böcker som inte finns. Jag har också hintat om tidskrifter som de inte prenumererar på men som jag gärna skulle vilja se i deras hyllor.
– Fin natur runt knuten ger mej härliga motions- och rekreationsmöjligheter.
– En cykel gör att jag enkelt och alldeles gratis tar mej till och från jobb och nöjen.
– Frysen är fortfarande full med mat så matkontot kan hållas lågt ett bra tag framöver. Dessutom lagar jag godare och näringsriktigare mat när jag måste hålla i slantarna. Den lokala ica-affären har ett bra utbud och jag handlar frukt och grönt ett par gånger i veckan så att jag inte köper hem något som blir dåligt.
– Kläder har jag alldeles tillräckligt med. Genom att jag nu gått ner några kilon har jag fått lite nygammalt som fortfarande är fint och känns fräscht.
– Bilen använder jag mest när barnen är hemma. Nu i sommar blir det nog mest kortare utflykter, samt längre avstickare till stugan för härligt sommarliv. Bilen ger en känsla av frihet!
– Jag kommer att unna mej sociala utsvävningar i form av resturangbesök, en öl i solen o.s.v. När barnen och jag är i väg kommer vi nog att lyxa till det med en glass då och då, det hör ju sommaren till.
– Och så har jag ju familjen, barnen och fina vänner.
Det kommer att bli en fin sommar!
(75-dagarsregeln innebär att jag bara får fylla upp veckor som jag inte jobbar heltid eller är heltidsarbetslös med a-kassa i max 75 dagar. Sedan kan jag välja att sluta jobba timmar och stämpla på heltid. Helknäppt – för jag måste börja som timvikarie för att kunna bli aktuell för längre vik. och fast tjänst inom kommunen.)
