Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2011

Tid för eftertanke

Bara själva beslutet att ta en liten ledighet gjorde mej starkare.
Som en markering att det är JAG som bestämmer i MITT liv.

En hemmadag kan vara bra av flera anledningar. Jag fick lite tid att strukturera tankarna och lyckades sparka i gång mej att ringa runt och kolla upp möjliga vikariat framöver. Och tänk, på en av mina favoritarbetsplatser behövs det nog en vikarie framöver.

Det är viktigt att jag följer min känsla ohc tar en paus när det behövs så att jag mår bra. Då kan jag göra ett bra jobb och vara trevlig och glad. Och då är det ju större chans att jag får längre vikariat. Mitt väldigt ovanliga efternamn gör mej lätt att minnas. Vilket ju kan vara bra.

Livet är ett gnistrande äventyr om man tar sig tid att uppleva det!

Annonser

Read Full Post »

Paus

Idag och i morgon har jag bestämt mej för att ta en paus för att få lite tid att hinna i kapp.

Jobbet som timvikarie börjar bli slitigt – att alltid vara tillgänglig (dygnet runt när jag är barnfri) och aldrig veta om och när och var jag ska jobba.

Jag tror att en anledning till att det är slitigt oxå är att jag tappat lite fokus från här och nu och tänker på LAS-listor, lönebesked och sånt. Inte så konstigt kanske när jag precis köpt ett hus. Nåja, ett halvt hus.

Ett husköp som ju är så oändligt roligt och härligt att få planera och pyssla med tillsammans med älskade A. Men det kan ju också bli en stress. Det är banklån och bygglov och materialval och hantverkare och…

För att inte tala om försäljningen av min lägenhet. Puh! Jag ska verkligen vara lite snällare mot mej i vår. En poäng med att ha timvikariat är ju att man kan välja själv. Så var det i början, men nu har jag gått över till att alltid ställa upp så att de ska ringa mej även framöver. Och det håller ju inte.

Idag skiner solen och jag ska strax gå en promenad och bara njuta av att ha fri tid.

Read Full Post »

Vårtecken

När veckans tvätt till stor del består av byxor.

Då är det vår!

Read Full Post »

Den senaste tiden har han tagit ytterligare ett kliv in i vår familj och engagerar sig mer i barnens vardag. Han har alltid varit mån om barnen och tyckt mycket om dem, men det känns ändå som att han i och med husköpet har börjat prova sig fram mer som en vuxen i deras vardag. Samtidigt vill jag ju inte lägga över saker på honom så att han känner sig pressad. Det är ju mina barn. Det här känner jag att vi måste ha en öppen dialog om framöver. För han vill säkert ta på sig mer än vad jag känner att han ska behöva.

För mej är familjelivet en väldigt viktig del i mitt livspussel och det känns härligt att ha en vuxen att dela det med.

Och ja, han har fått fina kärleksord från mej trots att han inte vågat inse sina egna känslor fullt ut. Tänk att jag har blivit så trygg i mig själv att jag inte behövt höra någon bekräftelse på hans känlsor utan helt kunnat lita på min egen känsla.

Read Full Post »

Orden

Nu har jag äntligen fått höra de ljuvligaste orden.

Jag älskar dej,viskade han med innerlig känsla.

Det han i månader har vista genom kroppsspråk, beröring, omtanke och blickar har han äntligen vågat sätta ord på.

Han älskar mej. Nu vet vi det båda två.

Read Full Post »

Prövotiden på 6 månader har gått ut och jag var personligen och lämnade in nya handligar som bekräftar vår vilja att skiljas. Så gutt det kändes!!!!

Men hur lång tid ska det ta innan jag blir fröken igen…?

Nåja, jag förspiller ju som ni ser ingen tid utan ger mej in i husköp och annat under tiden som jag väntar (fniss).

Read Full Post »

På krigsstigen…?

Exet härjar värre änpå länge och jag anar att det finns ett samband med vår husaffär.

Eller vad tycks om:
– Minstaste E fyller 6 år i morgon. I god tid frågade jag om vi inte kunde fira henne varsin dag, d.v.s. att han lämnade över barnen ikväll vid läggdax. Det gick absolut inte för sig. Barnens födelsedagar kan vi inte göra speciallösningar för. Men i nästa stund sa han att han inte bryr sig om när han firar barnen…

Döm om min förvåning när lilla E idag kommer förbi för att visa upp sin nya sparkcykel. SOm han fick av pappa i morse. En dag före sin födelsedag. Han har alltså valt att fira henne idag, men kan ändå inte tänka sig att låta mig få fira henne imorgon.

– Dessutom har han börjat konstra om sommaren. Först lät det så himla bra. Han skulle ha semester v.26-29 och hade tänkt ha barnen den mesta av den tiden. (Inte en fråga om det var ok för mej dock…). Nu kommer efterräkningen: eftersom han tar dem flera veckor på sin semester så ska väl jag ha dem motsvarande tid så att det blir rättvist. Det är ju bara det att jag ska jobba hela sommaren och ska få ett specialanpassat schema (gullig chef, va?!!) och jobba barnfria helger samt många barnfria kvällar.

– Förra söndagen kunde han – kors i taket – ta barnen ett par timmar tidigare eftersom jag skulle gå på ett dygnspass på söndageftermiddagen. Väl vid överlämningen surade han dock ihop över dotterns simning och trodde inte att han orkade ta med sig alla barnen dit (???). Trots att jag poängterat det där med simingen när jag frågade honom om ett tidigare byte.

I morgon har han gått med på att jag får barnen redan vid halv två så att jag kan fira födelsedag en stund iallafall. Tänkte nog att han ändå skulle åka med dottern på simningen men icke. Byter vi tidigare får man ta hela paketet. Tydligen skulle jag ha ordnat barnvakt för att han skulle skjutsa sin egen dotter till simningen i söndags. Suck!

Kommer jag någonsin sluta att förundras över hans egoism, ovilja till samarbete och försök att jäklas med mej? Kommer jag någonsin sluta bli ledsen? FÖrmodligen inte, för det är ju i första hand barnen som blir drabbade.

Nu har jag dock bestämt mej för att om det fortsätter så här (han vill ju inte heller prata om det utan skickar mail hela tiden) så ska jag be om samarbetssamtal på familjerådgivningen.

Och förhoppningsvis kommer det väl en dag när han inser att han inte blir lyckligare av att kasta skit på mej.

Read Full Post »

Older Posts »