Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2014

Denna och nästa vecka har jag utnämnt till säljveckor. Jag ska lägga ut annonser i facebookgrupper, på Blocket och Tradera. Det som inte går att sälja åker till välgörenhet.

Säljandet innebär jobbigheter. Igår när jag röjde i förrådet hittade jag A:s golf- och dykarutrustning. Sedan är det högtalarsetet som står ouppackade i sonens rum. På vinden trängs mer hobbysaker. Vinden sparar jag dock till senare.

Det känns väldigt tungt att behöva sälja hans saker. Utrustning som han drömt om att få använda igen. 

Men först blir det tippen. Barnen är lediga idag så jag har passat på att lasta hela släpet fullt.

Read Full Post »

Av hjärtans lust

Idag sken solen och jag satte igång med att skura altan och utemöbler. Det slog mej att det var första gången jag vårstädat vår altan av hjärtans lust och utan att känna det som ett måste. När A levde kändes det alltid som att jag knappt hann ut innan det var dax att gå in igen och fixa något. Allt var så komplicerat och tog så mycket tid och energi.

Ta det här med maten bara. Idag grillade sonen korv till lunch. Otänkbart när A levde. Eller alltså, vi kunde ju grilla korv men det skulle fixas någon annan, mer cancerovänlig mat, till honom. Sen tänker jag att det inte bara var det att han skulle ha specialkost. Han var väldigt noga med att det skulle vara ordentlig och mycket mat vid varje mål. Jag äter ju inte allt som barnen äter men jag kan ta en sillmacka om orken tryter.

Jag valde ju själv att lägga mycket fokus på maten eftersom jag tycker att det är viktigt, intressant och roligt att lära mig om kost och hälsa och hitta nyttigare varianter på vanlig mat. Dessutom kändes det som att jag bidrog till att påverka hans mående positivt. Det var ett sätt att kanalisera min oro för honom. 

Men det medförde att jag inte hann och orkade med allt det där praktiska fixet som är när man har hus. Eftersom A la all sin tid på renoveringen föll det ju på mig att t.ex. vårstäda altanen.

Idag har jag inte bara städat altanen. Jag har tvättat några maskiner med vinterkläder, putsat några fönster, satt upp lampkrokar i våra fönster, torkat ur städskåpet och lite annat smått. Och alltihop bara för att jag kände för det.

Härligt! (Men ju är jag TRÖTT!)

Read Full Post »

Gnällspik

Fotbollscup i arla morgonstund. Kände att jag blev väldigt gnällig när jag och en mamma kom in på ämnet ”planer inför sommaren”. Gnällig vill jag ju inte vara. Speciellt inte med folk jag bara känner ytligt.

Idag skiner solen och fotbollscupen är slut. Nu blir det trädgårdsstäd och grillning till kvällen. Ännu en sak att bocka av på ”nu gör jag det ensam”-listan (grillningen alltså).

Read Full Post »

Andas ut…

Sonens kompis med de väldigt sena utetiderna är hos sin nyseparerade pappa i grannstaden över helgen. Jag hoppas att de kör varannan helg, så att jag blir ett problem fattigare. 

Puh!

Bilen gick igenom besiktningen. Jag grundade med att lite snyggt få in att bilen var min döde makes (smashade på ett upplägg) vilket visade sig vara en god investering eftersom den avtagbara dragkroken inte längre var avtagbar. Och det, mina vänner, är en klar tvåa. Men inte för mig idag. Det blev bara en tillsägelse. Och istället fick jag en anmärkning på att torkarbladen var dåliga. 

Puh!

Elen är i stort sett färdig. Det är bara ett snabbesök kvar med lite småfix. Vilket betyder – inga fler hantverkare som går omkring och stör och stökar till. 

Puh!

Jag fick ett superryck i eftermiddag och kapade och monterade rullgardiner. En sån där grej som blivit en riktig surdeg eftersom jag inte vetat exakt hur jag skulle göra. Nu hoppas jag på en bättre nattsömn när jag slipper gatlampans sken. 

Puh!

 

Read Full Post »

Livet är glatt

Under strumporna har jag lindat in fötterna i gladpack.
Så nu halkar jag runt i huset i väntan på fina fötter.

Elektrikerna hann inte färdigt idag. De hann faktiskt knappt börja. Så jag slipper chocken i kväll. Tyvärr blir jag av med min hett efterlängtade ensamdag i morgon, eftersom elkillarna dyker upp redan kl 7. Men sen är det färdigt!!!! (Hur många gånger har jag sagt det till mig själv nu????).

Familjens friskvårdsterapeut var på snabbvisit ikväll. Vad det ledde till orkar jag inte skriva om nu. Men livet kändes mer glatt när hon gått.

Kära kollegan ringde jag till för en stunds glatt samtal. Hon kläckte den braiga idén med en lunch efter jobbmötet nästa  vecka. Jag fixar inte att ha många saker inbokade (även om de är roliga), men nu blir hon en bonus efter mötet.

Minstingen (som nu är 9-åringen) ringde ikväll och påminde mig om att en ny barnvecka börjar i morgon. Tacofredag, alltså.

Klockan visar äntligen lagom läggdaxtid. Så nu är det slut på den här dagen som blev  ganska så bra.

Read Full Post »

Hjälp var det här!

Om det blir fint väder i nästa vecka så tänker jag komma ut till dig och ta tag i den där rosenrabatten. Sa mamma.
Vi får se hur jag mår. Jag kanske behöver vara i fred. Sa jag.

Då blev mamma sur. Eller besviken. Eller kanske förolämpad. Vad vet jag. Glad lät hon inte iallafall.
– Ska det vara på det viset behöver jag inte hjälpa dej.

Nu förhåller det sej ju så att hon gör det här helt för sin egen skull. Jag har inte bett henne om hjälp. Jag störs inte av att rosorna står i en rabatt där man inte ser själva rabatten, om ni förstår vad jag menar. Hela framsidan ser liksom ut som det gör när man byggt till huset så att rabatten inte är någon rabatt är ingenting som sticker ut. Jag kan till och med tänka att den där rabatten skulle vara bra att ha kvar som den är. Ett lagom utomhusprojekt för mig utan några som helst måsten.

Det blir lite konstigt när människor erbjuder hjälp utifrån sina behov och önskemål istället för att ta reda på mottagarens behov. 

Read Full Post »

Gammal som gatan

I dag kommer elektrikern hit och fixar det sista med elen. Ja faktiskt det sista som ska fixas inomhus med renoveringen. I kväll kommer jag att se min nuna i ljuset av punktbelysning över badrumsspegeln. Hittills har jag endast haft takbelysning, som ger ett trevligt icke avslöjande ljus.

Efter A:s död har jag chanserat. Första gången jag sminkade mig efter begravningen (det var ju ingen idé i början) upptäckte jag att jag fick lyfta på en massa hud för att kunna lägga på ögonskugga. Dessutom har rynkorna förökat sig i blixtfart, jag har påsar under ögonen och de enstaka gråa hårstrån som gömde sig i kalufsen har nu bildat kolonier.

Och allt detta alltså i en väldigt vänlig belysning…

Positivt är dock:
– rynkor och påsar döljs enkelt av ett leende. Och i ”normalläge” skrattar jag mycket och ofta.
– åtminstone en del av rynkorna hänger nog samman med att jag gått ner i vikt. Kanske kan huden fortfarande anpassa sig efter de nya omständigheterna.
– håret har åtminstone blivit sitt gamla jag igen. I några månader nu har det varit rakt och platt, men nu börjar det locka till sig igen.
– jag kan ju välja att inte tända spegelbelysningen
– alla andra i min ålder ser minst lika härjade ut.

Och ja, jag är faktiskt gammal som gatan. Mitt bostadsområde byggdes samma år som jag föddes. 😉

 

Read Full Post »

Older Posts »