Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Varannanveckasliv’ Category

Rastlös

Jag är nu inne på min andra barnfria vecka av fyra. En vecka utan barnen går ju av gammal vana, men redan några dagar in i andra veckan börjar saknaden sprida sig. Lägg till ett par lediga dagar så har ni här en kvinna i sina bästa år som klättrar på väggarna. Jag har mitt virkprojekt, en spännande ljudbok, böcker som väntar på att bli lästa…men det är som att lugna aktiviteter liksom är för lugna.

Så igår lastade jag släpet och körde till tippen, åkte och tränade med en kompis, försökte få till lite lugnare stunder men hamnade då bara vid datorn eller med telefonen i näven. Värst var väl ändå när jag framåt tio på kvällen började dammsuga och torka golven. (Kvällen innan ägnades åt ogräsrensning och framåt halvtiotiden tog jag då fram fönsterputsaren…)

Fast helt förlorad in i rastlöshetens garn är jag ändå inte. Jag vilade en stund efter lunch och somnade i den sköna skuggan. Jag gjorde en 40 minuters kroppsskanning utan att förgås av rastlöshetsklåda, och innan dammsugningen pluggade jag in musik i öronen och satt alldeles still och lyssnade – varvat med att jag gick omkring och dansade och sjöng.

Nu väntar jobb och till helgen ska jag äntligen få träffa mina små telningar. Döttrarna ska följa med mig upp till släkten och en stundande 40-årsfest. (Sonen insåg att han är hos sin pappa och att det därmed inte är något ”måste” att följa med, och alltså skippar han det. Han dyker dock upp här i kväll för att klippa gräset.)

Vecka tre och fyra blir dock en större utmaning i konsten att bara-vara. Då är jag ledig hur mycket som helst.

Annonser

Read Full Post »

Barnens pappa har länge klagat på att jag gör alla barnens inköp av kläder och att han minsann inte får vara med och bestämma vad pengarna ska gå till.

Anledningen till att han sällan gör några inköp är att han är så sent ute. Så i förra veckan frågade jag om han kunde ta med sig sonen och shoppa avslutningskläder. Och fick en jättesuck och sur min till svar.

I torsdags kväll stämde jag av och det visade sig att ingenting var inköpt. Dock hade han kommit på att det nog fanns en kavaj i någon garderob. Jag fick säga till honom att de behövde prova den under kvällen så att vi annars skulle kunna åka och handla.

Det fanns en kavaj, men den föll inte sonen i smaken.Han har utan knot haft ärvda kavajer på tidigare avslutningar och på konfirmationen men nu hade han och bästa vännerna bestämt att de skulle klä sig likadant. Så det var inte det att han behövde nytt, utan att han ville ha något speciellt.  Efter en STOR ansträngning från min och sonens sida (inklusive ett besök på shoppingcentret för att reka priser) fick vi exet att gå med på att sonen skulle få en ny, svart kostym till avslutningen i nian och inte behöva ha bonusbrorsans blåa kavaj.

Sonen kom hem med en svart kostym, skjorta och slips för dryga 700 spänn. Ett bra pris och lagom kvalitet för ett par gångers användning. På hemvägen funderade sonen på om det fanns någon kostym kvar från A som han kunde använda istället (jag tror att han känner lite press från sin far att inte kosta för mycket 😦 ). Jag lovade att kika på vinden och det känns gott att A fortfarande finns med oss alla.

Nu har jag gett exet en chans och tänker glatt shoppa loss med barnen framöver utan att ta någon som helst notis om hans önskan att vara delaktig. Det är så väldans trevligt att gå på stan med sin snart sextonårige son att jag gärna gör det varje gång han behöver något till sin garderob.

 

Read Full Post »

Idag fick jag finbesök av sonen. Han tjänar ihop lite extrapengar genom att klippa gräset hos mig på ”pappaveckan” och så får vi en stund tillsammans utan några syskon som stör.

Idag frågade jag honom om han skulle duscha innan han gick. Nej, svarade han, jag duschar hemma.

Jag kan inte sluta fascineras över hur de anpassat sig till varannanveckaslivet. Nu är det inte mammavecka, och således är hemma någon annanstans idag.

I morgon är hemma hos mig 🙂

Read Full Post »

Äntligen

I morgon vankas det konfirmation för äldste sonen. Jag är så stolt över att han genomförde detta. Att han vågade stå upp för sitt val gentemot de coola kompisar han numera hänger med. Att han hängt med dem en stund efter skolan för att sedan gå iväg till kyrkan, trots kompisarnas kommentarer.

I morgon ska sonens alla släktingar samlas för första gången sedan hans föräldrar skildes. Konfirmationsfirningen ska dessutom gå av stapeln hemma hos sonens pappa. Det känns verkligen härligt att exet äntligen tagit sitt förnuft tillfånga och insett att ibland får man lov att göra obekväma saker för att glädja sitt barn. Eller är det helt enkelt så att det inte längre är obekvämt att träffa min släkt. Jag ser fram emot att få träffa min gamla svägerska, och att få se hur barnen bor hos sin pappa.

Min sexårige systerdotter är helt till sig av förväntan. Det här med skilda föräldrar är spännande, tycker hon, och kusinernas pappa har varit ett stort samtalsämne genom uppväxten. Nu äntligen ska hon få träffa honom.

Read Full Post »

Helgbarn…

Relationen till barnens pappa har ett tag fungerat friktionsfritt men den senaste tiden har den han börjat gnissla lite. Saker är besvärliga och han är rätt gnällig och känns seg.

I lördags fick jag förmodligen veta varför. Minstingen pratade glatt om ditten och datten och nämnde i förbifarten tjejen som är hos dem på lördagar. Efter några följdfrågor och inblandning av de äldre syskonen fick jag veta att det sedan en tid kommer en fyraårig tjej till dem på lördagarna. Det här med stödfamilj kom ju upp i höstas  och jag förklarade ju vad jag tyckte då.

Nu har tydligen planen satts i verket och exet har inte ens haft kurage nog att informera mig om det hela. Vilket gjorde att min reaktion när dottern droppade informationen inte blev direkt något jag är stolt över.

Med dessa fakta i hand känns det ju helt oacceptabelt att sonen inte kunnat träna de senaste två helgerna hos sin pappa eftersom ingen vuxen haft tid att följa med.

Det sätter också det faktum att minstingen varit extra kramig och gnällig och velat att jag ska borsta hennes tänder, något som hon skött själv den senaste tiden i ett helt annat ljus.

Nu håller jag tummarna för att det är ett lördagsbarn och inte ett helgbarn.

Read Full Post »

Kovändning

Efter att så sent som i höstas ha tjurat och satt sig på tvären över att betala mer än 50 kr varannan månad för 14-åringens mobilanvändande har nu exet gjort en kovändning. Minsta dottern fyller tio och ska få en telefon av sin far. Nu föreslår han att vi ska ladda ett kontantkort med 50 kronor var varje månad.

Varför kan han nu se ett behov hos sin tioåring som han nyss inte såg hos sin fjortonåring? Är det så att han haft lite trassel med slantarna och nu kommit på grön kvist igen?

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Older Posts »