Nu har jag nog skitit i det blå skåpet. Väntar med förskräckelse på exets reaktion.
Först var det det där med tandläkartiden. Dottern ska på ett besök till och den bästa tid de hade att erbjuda var på hans vecka, så jag bokade den. Hua!!!
I morse ringde dotterns lärare och undrade var hon var. Jag hänvisade till exet men skickade ett meddelande på Kick till dottern. Hon hade försovit sig. Jag vet ju hur jobbigt det är att komma försent, så jag frågade om hon ville ha skjuts. Väl där visade det sig att även sonen försovit sig. Och jag undrar om han hade masat sig iväg till skolan utan min pushning. Nu har jag alltså lagt mig i på exets vecka.
När jag släppte av dottern var jag nära att säga att hon inte behövde berätta om min insats för pappa. Jag sa såklart inte det, men blir ledsen över det sorgliga i att den tanken ens ska infinna sig.
Exet jobbar nästan 6 mil härifrån, så därför anser jag verkligen inte att jag lägger mig i. Dessutom är det barnen jag bryr mej om. Till skillnad från exet så är jag förälder varje vecka.
Eller tänker jag helt uppåt väggarna?
Lämna en kommentar